Trots att sportlovet väntade runt hörnet var det några gymnasieelever som ville lyssna på vad studentinformatörerna Therese Wallerström och Anna Rääs hade att säga om Uppsala universitet.

Anna Rääs, som läser pol mag-utbildningen, och civilingengörsstudenten Therese Wallerström plockar fram broschyrer och placerar en skylt med texten Uppsala universitet på ett litet runt bord. De arbetar båda extra som studentinformatörer och befinner sig just nu i fikarummet Trollskogen på John Bauergymnasiet. Deras uppdrag är att berätta om Uppsala universitet för att förhoppningsvis locka intresserade elever till fortsatta studier i Uppsala.
– Det är tredje gången på kort tid som jag gör en presentation, det är väldigt kul, säger Therese Wallerström som ser det här som en bra övning:
– I framtiden vill jag gärna hålla presentationer och inspirera andra, så det här blir en bra sak för karriären, fortsätter Therese.

För Anna Rääs är det första gången hon arbetar som studentinformatör och ska prata inför gymnasieelever.
– Jag är inte så nervös, jag kan det mesta. Fast om någon elev frågar speciellt om röntgenssjuksköterskeutbildningen så hänvisar jag till katalogen eller studie- och karriärvägledarna. För allt kan jag inte utantill, säger Anna Rääs.
– Vi får se hur många som dyker upp. När jag var i Sigtuna förra veckan kom det tre stycken och lyssnade, säger Therese Wallerström.

Trots att det är fredagseftermiddag och att sportlovet hägrar så är det fem elever som slår sig ner på stolarna i Trollskogen för att lyssna på studentinformatörerna.
– Jag ska plugga vidare och vill veta mer om hur det går till. Jag vet redan nu att jag vill bli socionom eftersom jag vill arbeta och hjälpa unga som har det svårt, säger Angelica Harjuniemi, som läser it-programmet.

Även gymnasieeleverna Beatrice Johansson, Linnéa Hamrin och Cissi Bassman vet att de vill plugga vidare efter gymnasiet. Uppsala universitet lockar eftersom det innebär närhet till familj och kompisar.
– Fast jag vill jobba något år först innan jag börjar plugga igen, säger Cissi.
– Jag är intresserad av att veta mer om psykologprogrammet, berättar Beatrice Johansson.

Therese Wallerström och Anna Rääs kör igång projektorn. Gymnasieeleverna får veta att det finns 60 program på grundnivå och 2 000 kurser att välja mellan på Uppsala universitet. De får också vet att det går att åka på utbyte för att studera i ett annat land och att nationerna erbjuder så mycket mer än bara nattklubbar, till exempel bostäder och bibliotek.

Hur var er första dag på universitetet, visste ni var ni skulle ta vägen eller var ni helt vilse? vill Angelica Harjuniemi veta.
– Det var nervöst. Jag minns att jag klämde ner mig bredvid några tjejer i en soffa utanför klassrummet. Vi bara satt där, tio stycken, helt tysta. Tillslut presenterade sig en och sedan började vi prata, säger Anna Rääs, och tillägger att hon numera är god vän med åtminstone två av tjejerna från den där soffan.

Knappt en timme tar presentationen. Efteråt tar gymnasieeleverna sina väskor och går vidare.
– Vi ses på Uppsala universitet! ropar Therese Wallerström.

Både Therese och Anna är nöjda med studentinformatörsuppdraget.
– Man får anpassa sig efter storleken på publiken. När det inte kommer så många blir det mer ett samtal där man kan skoja lite, det blir inte bara en stel presentation, säger Therese och får medhåll av Anna.

På plats i publiken fanns även Marie Backholm, studie- och yrkesvägledare på John Bauergymnasiet. Hon berättar att hon under höstterminen haft samtal med alla elever i årskurs tre.
– Då pratar vi om framtiden och vad eleverna funderar på att göra efter gymnasiet. Det är alltid dubbelt, en del vill läsa vidare, andra vill göra någonting annat. En hel del av eleverna som läser medieprogrammet vet att det är väldigt hård konkurrens om jobb, så där vill många läsa vidare.

Är det många som verkar vara intresserade av att läsa vidare på Uppsala universitet?
– Ja, närheten till hem, familj och vänner spelar en viktig roll och därför vill många vara kvar i Uppsala, säger Marie Backholm.

Källa: ergo.nu
Ida Nordenhem
webbred a ergo.us.uu.se

Ansökningsstopp är den 2:a april. Till nomineringen: www.sfs.se

Vilken stad blir SFS Studentstad 2012/13?

Äntligen är det möjligt att nominera sin stad till priset SFS Studentstad 2012/13.  -Studenter spenderar ofta fler år på sin studieort och det är självklart att det är viktigt att trivas och känna att staden satsar på att vara studentvänlig, säger vice ordförande Sabine Pettersson. Efter ett års uppehåll för SFS Studentstad är det nu dags att visa sin stad från den bästa och mest studentvänliga sidan. SFS politiska sekreterare bloggar om priset.

Sveriges förenade studentkårer, SFS, har sedan 1999 delat ut priset SFS Studentstad. Utmärkelsen ges till en stad som på ett fördömligt sätt värnar om studenters situation och behov. SFS vill med priset uppmärksamma en stad som arbetar aktivt med, och ser vikten av, att vara studentvänlig för staden och studenternas skull.

Vinnaren av SFS Studentstad kommer under ett år att kunna använda SFS Studentstads logotyp i marknadsföring på till exempel foldrar, hemsidor och utbildningskataloger. SFS kommer att använda staden som ett föredöme under året och uppmärksamma de satsningar som ligger till grund för utmärkelsen.

Nominering till SFS Studentstad 2012/2013
Bakom nomineringen av staden måste gemensamt minst en kommun, en högskola och en studentkår stå. Sista dagen för nominering inför 2012/2013 års pris är den 2 april 2012. Den stad som utses till SFS studentstad tar emot utmärkelsen under SFS Fullmäktige.

De nominerade bidragen granskas av SFS, som sedan väljer ut tre kandidater som går vidare till en andra omgång. Nedan följer de områden som SFS kommer att bedöma. Nomineringen skickas in via ett elektroniskt formulär som kommer att finnas på http://www.sfs.se

En studentstad med samarbeten för studenternas bästa

SFS anser att en förutsättning för en levande studentstad är ett väl fungerande samarbete mellan lärosäte, studentkår, kommun och arbetslivet i regionen. Ett samarbete där studenters situation och behov står i fokus, är viktigt och nödvändigt.

Vilka samarbeten och satsningar med ett tydligt studentfokus har gjorts eller pågår i regionen mellan ovanstående aktörer och hur har dessa samarbeten gynnat studenterna?
En studentstad som värnar om alla studenter

SFS anser att en studentstad ska vara inkluderande för alla studenter. Detta avser alla delar av en students vardag och sammanhang. Med inkludering avses i bred mening perspektiv som mångfald och tillgänglighet.

Hur skapas inkluderande miljöer för studenterna?
En studentstad att studera, leva och trivas i

SFS anser att en studentstad ska kunna erbjuda en bra miljö att studera, leva och trivas i.

Hur skapas förutsättningar för en bra studiemiljö på lärosätet?
Hur skapas bra förutsättningar för att studenter ska kunna leva och bo i staden?
Hur skapas bra förutsättningar för att en student ska trivas i staden under och efter studietid?
En studentstad med ett fungerande studentinflytande

SFS anser att en studentstad ska ha ett fungerande studentinflytande på alla nivåer inom områden där studenternas situation och behov står i fokus.

Hur säkerställs ett starkt studentinflytande på alla nivåer?
SFS Fullmäktige

Om studentkåren vid ert lärosäte får möjlighet att arrangera SFS Fullmäktige år 2013, hur skulle ni sätta er prägel på arrangemanget?

För frågor kontakta:
Andreas Åsander
Politisk sekreterare SFS

Mail: andreas.asander a sfs.se
Tel: 08- 54 57 01 13

Källa: sfs.se

När studenter syns i allmänna medier är det oftast för att de antingen är bostadslösa och ledsna, eller fulla och glada. En gravt förenklad bild, som kanske också är skadlig.

Det finns, konstigt nog, ingen forskning om hur studerande skildras i medier. Men Studentliv har ringt runt till redaktörer för studenttidningar och fått förödande samstämmiga svar: Studenter skildras ensidigt.
Redaktörerna känner studenternas vardag och följer samtidigt noggrant mediarapporteringen. Därför är deras synpunkter värda att ta på allvar.
–  Det finns absolut fördomar, jag möter dem i jobbet hela tiden. Oftast förutsätts det bara att studenter är fria och glada tjugoåringar som gärna lever på nudlar, och just har flyttat hemifrån. Och det stämmer ju inte, säger Lina Söderström, chefredakör på Göteborgs studenttidning Götheborgske Spionen.
–  Det är särskilt tydligt här i Göteborg, där studerande ofta är över 30 och har familj.
Spelar fördomarna någon roll? Ja, lärare lägger gärna tentor på kvällar och helger –  svårt för den som har barn, till exempel.
– Och politiker får helt fel uppfattning om hur studenter har det. Man förutsätter att studenter gärna bor i korridor –  trots att de kanske har barn –  eller att den viktigaste frågan är utelivet i stan. Eller att ekonomin inte är så viktig eftersom ”alla ändå kan jobba extra”, vilket en ensam förälder inte gärna kan, säger hon.

Lina tror till och med att studenter har svårt att få stöd för högre studiemedel på grund av att mediebilden är så skev.
–  Folk tycker att studerande klagar i onödan, har en massa fritid, inga åtaganden och ett kul liv och inte ska gnälla. Men många har inte det livet.
Vilka studenter blir intervjuade?
–  Definitivt unga personer och mer sällan studerande med utländsk bakgrund.
Det här håller Mikael Wallentin Åström, redaktör på Malmö högskolas kårtidning Mahskara, med om.
–  Det är en enda lång klagosång där studenten framstår som ett offer för en svår ekonomisk situation och vill ha allting gratis, säger han.
Visst ska media skildra systemfel som bostadsköer eller problem med CSN, men stora gruppers problem går också osedda förbi. Ensamstående studerande föräldrar ser man knappast alls, enligt Mikael Wallentin.
–  En del identifierar sig inte ens som studerande eftersom de inte stämmer in på fördomarna, säger Ida Ölmedal på Lundagård i Lund.
Ida har också märkt en annan sak: Tidningarna gillar när studenter beter sig illa, som vid den så kallade slavauktionen på Hallands Nation vid Lunds universitet där en grupp vita studenter målade sina ansikten svarta och klädde sig i kedjor.
–  Studenter borde veta bättre, tycker media, de är ju en intellektuell överklass-elit. Och visst ska sånt skildras, men utgångspunkten är fel, i verkligheten är inte studenter någon elit längre.

När Dagens Nyheter publicerade en text om olika studenttyper och deras tänkta budgetar, var det typiskt, anser Amalthea Frantz, på Gaudeamus i Stockholm.
–  Man hade utgått från att studenter kunde ”bo hemma” i ett par av alternativen, men det är ju väldigt få som kan välja det, säger hon.
Verkligheten är ju att många, särskilt i Stockholm, är över 25, har jobbat tidigare och ser heltidsstudier ungefär som ett jobb.
–  Det försöker studenttidningarna ta hänsyn till när de skriver om studenter, och det borde större medier också kunna göra.
När SFS dåvarande ordförande Beatrice Högå fick se artikeln skrev hon ett öppet brev till DN och ansåg att ”Artikeln bidrar endast till att upprätthålla en stereotyp och osann bild av studenter och deras livssituation”.
Stämmer precis, tycker nuvarande ordföranden Camilla Georgsson. Det vore bra om någon student i medie- och kommunikationsvetenskap kunde undersöka (vrång-)bilden av studenter lite närmare.
–  Det är väldigt olyckligt att det fortfarande sprids en stereotyp bild av studenter, som dessutom inte alls stämmer. Vi har en heterogen studentgrupp i dag, och det är viktigt för samhället och våra beslutsfattare att veta om. Den onyanserade bild som sprids försvårar för många. Alla studenter har olika förutsättningar och behov.

Text: Jonas Fredén
Källa: studentliv.se