ANNONS

1X2, eller helgardera i urvalsprocessen? - Hur man kan påverka chanserna att bli antagen

1X2, eller helgardera i urvalsprocessen? - Hur man kan påverka chanserna att bli antagen

Om man kommer in på sin önskade utbildning eller inte kan ha en oerhörd stor betydelse. Tillträdessystemet till högskolan är en komplicerad procedur där de flesta bara har en otydlig föreställning om hur den fungerar. Samtidigt erbjuder antagningssystemet möjligheter att vara taktisk för den som vet hur systemet fungerar.

Antagningsperioden till högskola och universitet för höstterminen 2013 är inledd och intresserade studenter har fram till 15e april att anmäla sig.

Med planering kan man både påverka sitt meritvärde, högskoleprovsresultat och sina chanser i särskilda urvalskvoter som finns för vissa utbildningar.

Meritvärde

För att stimulera elever att välja vissa kurser i gymnasiet så infördes möjligheten att från och med ht 2010 kunna få tillgodoräkna sig extra meritpoäng. Beräkningsgrunderna för meritpoängen är sammansatta av svårbegripliga regler och undantag. Hur man kan maximera sina möjliga meritpoäng är beroende på av vilken utbildning man söker.

Genom att göra rätt val av kurser som till exempel främmande språk eller högre matematikkurser kan man optimera sitt meritvärde (räkna ut meritvärde här). Detta gynnar dem som tidigt planerar vad de vill läsa i framtiden. Ett optimalt meritvärde kan kräva planering ända ner till val av språk i årskurs 6.

Är det ett önskvärt ansvar att lägga på en tolvåring? Kanske inte.

Högskoleprovet

Ofta är det att kvinnor har högre snittbetyg och är fler sökande till en utbildning men att det slutligen ändå är män som dominerar mängden antagna när antagningsprocessen är klar. Det kan killarna tacka högskoleprovet för.

Minst en tredjedel av platserna för en utbildning skall tillsättas utifrån resultat på högskoleprovet. Sanningen är att högskoleprovet påverkar alla urvalsgrunderna. I betygsurvalen så används oftast högskoleprovet som skiljemätare för de som har lika bra betyg. Och för de utbildningarna som nyttjar möjligheten att ha en kvot som tas ut av egen särskild urvalsprocedur, så är det ofta ett flerstegsurval där högskoleprovsresultatet är vad som avgör vilka som får komma vidare till särskild prövning.

Devisen att övning ger färdighet gäller i allra högsta grad för högskoleprovet. Prestationsförbättringen efter upprepade högskoleprov är lika stor för båda könen men män är mer benägna att upprepa provet. Den samlade bilden visar att högskoleprovet är populärare bland män, personer med högre social bakgrund och personer med svensk bakgrund. Möjligen har killar i allmänhet ivrigare tävlingsinstinkter, men avgörande är nog även vilken coachning och vilka förväntningar som ges olika grupper i samhället.

Visar det på jämlika odds? Kanske inte.

Manipulera kvotgrupper

Slutligen ger de olika betygssystemen också mycket blandade förutsättningar. Eftersom gymnasiebetyg, gymnasiebetyg som kompletterats för behörighet, och omdömen från folkhögskola ser så olika ut så fördelas de i egna kvotgrupper. De sökande i varje kvotgrupp konkurrerar då om ett antal platser som är proportionellt mot antalet behöriga sökande i sin kvot. Detta gör att det är fördelaktigt att ha många i sin kvotgrupp med sämre betyg än en själv. Med några “hjälpsamma vänner” som söker med samma form av betyg som en själv till samma utbildning, så kan man utöka sin kvot.

Vi har inte undersökt om det finns fall där denna möjlighet har utnyttjats. Dessutom kan det skada “vännernas” egna chanser att komma in på utbildningar då det är viktigt att få prioritetsordningen på sina sökta utbildningar rätt. När en sökande blir antagen till utbildningar som omfattar en summa av 45 hp per termin så stryks alla de efterföljande utbildningarna på den sökandes lista. Men om personen ändå inte är intresserad av en utbildning för terminen som ansökan gäller så finns det inget riktigt hinder mot att göra en ansökan bara för att hjälpa någon annan. Detta är särskilt känsligt för folkhögskolekvoten som oftast är väldigt liten.

Låt oss se hur lätt man kan ändra antalet antagna från folkhögskolekvoten. Om vi tittar på ett exempel där 20 utbildningsplatser skall fördelas bland 100 sökande med betyg varav 2 av dem är omdömen från folkhögskola.
20 * 2 / 100 = 0.4
Det ger oss 0.4 platser vilket avrundas till 0 platser till folkhögskolekvoten. Ingen av de två sökande med omdöme från folkhögskola kommer in.

Men låt oss säga att de har 6 vänner med sämre omdömen från folkhögskolan som också söker till utbildningen.
20 * 8 / 106 = 1.51
Detta ger oss 1.51 platser vilket avrundas till 2 platser till kvoten folkhögskola. Nu kommer båda de två med bäst omdöme från folkhögskola in på utbildningen. Systemet är öppet för att manipuleras.

Är det sportsligt? Kanske inte.


Hur du anmäler dig
https://www.antagning.se/se/start

Hur urvalsprocessen går till.
http://www.studeravidare.se/om-hogskolan/urvalsgrupper

Urvalsprocessen i ett detaljerat exempel.
http://www.studeravidare.se/om-hogskolan/urvalsgrupper/exempel-pa-hur-urvalsprocessen-gar-till
 

Visar tid för inlägg Mar 18, 2013

Kommentera artikeln genom Facebook