ANNONS

Godkändgräns för högskoleprovet - dåliga resultat skall strykas med ett dåligt förslag

Godkändgräns för högskoleprovet - dåliga resultat skall strykas med ett dåligt förslag

Björklund har tillsammans med representanter för lärarnas arbetsgivare och fack presenterat 10 förslag som skall rädda den svenska skolan. Ett av förslagen är högre antagningskrav till lärarutbildningen och en godkänd-gräns för högskoleprovet. Vi har tittat på om en godkänd-gräns för högskoleprovet är ett bra verktyg för ta fram mer kvalificerade studenter för högre utbildning.

Effekterna av ett lägsta gränsvärde för giltigt högskoleprovsresultat

Förslaget med en gräns för godkänt på högskoleprovet berör alla utbildningar, men frågan är om det kommer ha någon inverkan. Tyvärr måste jag konstatera att förslaget nästan är helt verkanslös med dagens antagningssystem. Allra mest betydelselöst kommer det vara för en utbildning där alla sökande kommer in. När det finns fler platser än sökande till en lärarutbildning så kommer alla behöriga som söker in oavsett betyg eller högskoleprovsresultat. Det kommer även att gälla om man inför en lägstagräns för högskoleprovsresultat då de berörda sökande då istället kommer in med sitt betyg.

I de fall en förändring ger en effekt för utbildningar med fler sökande än platser så blir effekten endast att sökande kommer in baserat på svaga betyg istället för svaga högskoleprovsresultat. Jag ser inte hur detta är bättre. En lägstagräns kommer dessutom innebära att fler platser lottas ut i de fall när högskoleprovet inte längre kan användas som skiljemätare när olika sökande har samma betyg. Ju högre denna lägsta gräns sätts, ju fler platser kommer behövas lottas ut. Även när det står mellan två sämre högskoleprovsresultat mot varandra så är det fortfarande en bättre skiljemätare än lottning.

Knasvinklad kritik

Uppenbarligen finns förslaget på bordet för att Björklund har tagit intryck av medias knasvinklade kritik på att sökande har kommit in på lärarutbildningar med låga högskoleprovsresultat. Fokus lades olyckligt på dåliga högskoleprovsresultat istället för på den verkliga tragedin som är att få lockas att söka sig till ett läraryrke med dåliga villkor. DN gjorde en stor sak av att 0,1 på högskoleprovet var tillräckligt för att komma in på många av lärarutbildningarna i landet. DN hävdade att man inte ens får ett så lågt resultat som 0,1 på högskoleprovet om man svarar slumpvis på frågorna. Men detta är inte sant. Slumpvisa svar ger i snitt 19 rätta svar på den verbala delen och 19,4 rätta svar på den kvantitativa delen av nya högskoleprovet. Följer man normeringstabellerna (för det nya högskoleprovet, d.v.s. de fyra senaste högskoleproven, vilket innebär fyra verbala och fyra kvantitativa normeringstabeller) så ser man att slumpvisa svar i regel motsvarar ett resultat av 0,1. I två fall av åtta så ger slumpvisa svar ett resultat av 0,2, i de övriga sex fallen ger slumpvisa svar ett resultat av 0,0 till 0,1.

I artikeln fortsätter DN att påskina att slumpvisa svar ger ett högre resultat än 0,1 genom ett vilseledande exempel. Man påvisar att om man enbart valt svarsalternativ “C” under högskoleprovet hösten 2012 så skulle det ge ett högskoleprovsresultat på 0,40. Vad DN inte tar upp är att svarsalternativ “C” var överrepresenterad både i den verbala och i den kvantitativa delen i högskoleprovet hösten 2012. Om man istället valt att enbart svara ett av de andra svarsalternativen så skulle det i ett fall ge resultatet 0,10, i ett fall ge resultatet 0,05 och i två fall ge resultatet 0,00.

Förslaget

DN’s journalistik och den aningslösa efterapningen av övrig media gav Björklund skrämselhicka. I ren reflex kastar han ur sig ett ogenomtänkt förslag som i “bästa” fall kan mörka problemet men i ingen mån lösa det. Förändringar i antagningssystemet kommer inte lyckas att sålla bort de studiesvaga studenterna till lärarutbildningen om förändringen inte samtidigt medför att en mindre andel sökande kommer in på lärarutbildningen.

Det hjälper ingen att stirra sig blind på det uppenbara faktum att det finns provskrivare som får dåliga högskoleprovsresultat när det svaga intresset till läraryrket är det verkliga problemet. Det kommer alltid att finnas resultat som utgör andelen med lägst poäng i en normeringstabell, det ligger i normeringstabellens natur och det går det inte att ändra på. Ett dåligt intresse för läraryrket är däremot något som går att ändra på och det är dessutom det som man bör försöka ändra på om man vill ha en bättre skola.

UHR (Universitets- och högskolerådet) har fått i uppdraget att lämna förslag till ett lägsta gränsvärde för giltigt resultat vid antagning på grundval av resultat från högskoleprov. UHR skall rapportera sitt förslag av ett lägsta gränsvärde med analys av de förmodade konsekvenserna till utbildningsdepartementet senast den 15 oktober. Det skall bli intressant att se vad de kommer fram till.
 

Visar tid för inlägg Jun 14, 2013

Kommentera artikeln genom Facebook