ANNONS

Utöver rapportskrivningen

Informera dig vilka procedurer och scheman som gäller för inlämning av uppsats, auskultationer, opposition och framläggning för din utbildning. I proceduren går din uppsats igenom plagiat kontroll, elektronisk lagring i form av pdf-dokument samt utskriven för opponenter, andra intresserade och examinator.

Auskultation

Med auskultation innebär att man auskulterar (närvarar) vid framläggningar av andras examensarbeten. Auskultationerna ska vara lärande för dig inför dina egna examensarbeten, framläggningar och opponeringar. Informera dig om hur många auskultationer du behöver genomgå och inom vilken tidsram.

Opposition

Under oppositionen eller i mer dagligt tal opponeringen så skall du som opponent delta i en diskussion om någon annans examensarbete. En eller flera studenter tar rollen som opponenter och uppsatsförfattaren tar rollen som respondent. Syftet med oppositionen är att kritiskt granska uppsatsen och dess vetenskapliga värde i en diskussion mellan opponent och respondent. Opponenten sammanfattar respondentens viktigaste bidrag till vetenskapen, beskriver arbetets relation till forskningsfronten, ställer frågor om sådant som behöver förtydligas och ger ett sammanfattande omdöme.

Ämnen som kan komma upp i oppositionen kan tex vara…
Hur tydligt syftet är beskrivet, vad frågeställningen är, valet av undersökningar?
Hur väl metoderna är beskrivna och lämpligheten av metoderna.
Hur väl knyts frågeställningarna i början ihop med slutsatserna och slut diskussionen?
Är slutsatserna rimliga med tanke på resultaten?
Är källorna trovärdiga eller diversifierade?
En opposition genomförs i regel på ett examensarbete med samma akademiska nivå som man själv skriver ett examensarbete på.
Det är examinatorn/handledaren för det exjobb ni opponerar på  som bedömer om oppositionen är tillräckligt väl utförd.

Förslag till disposition vid opposition

Tips för oppositionsarbetet från Tekniska högskolan i Jönköping.

Oppositionen bör omfatta följande huvudpunkter vilka exempelvis kan hanteras enligt följande:
 
1. Arbetets principiella uppläggning och metodval
- Håller sig uppsatsen till ämnet? Finns det en röd tråd?
- Uppfylls syftet?
- Finns en inre logik i övergångarna mellan bakgrund, problem, syfte och ev. undersökningsfrågor?
- Är metodvalet lämpligt givet syftet?
- Är litteraturstudien lämpligt inriktad utifrån syftet? 
- Är arbetet knutet till teori, tidigare forskning och utredningar?
- Används metod och litteraturgenomgången på ett förtjänstfullt sätt i analysdelen?
- Är slutsatser och rekommendationer knutna till problem och syfte?
- Bidrar uppsatsen med ny generell kunskap?
2. Detaljgranskning
- T.ex. beräkningar, tabeller, urval, utformning av intervjuguide
3. Formella synpunkter på rapporten
- T.ex. språkbehandling, innehållsförteckning, layout
4. Källbehandling
- Finns källa angiven för citat, tabeller och figurer?
- Saknas källor som författaren borde ha använt med tanke på ämnet för uppsatsen?
5. Det muntliga framförandet
6. Slutomdöme
- Rekapitulation av huvudsakliga brister och förtjänster. 
- Värdet av arbetet vetenskapligt och praktiskt.

Punkterna 1 och 2 bör vara de dominerande under oppositionen. Resterande punkter bör göras korta, t.ex. med generella omdömen som exemplifieras.

Att tänka på för opponent

Några vanliga misstag som opponenten bör undvika är följande:

- Att vara alltför positiv i alltför allmänna ordalag. Detta ger intryck av att opponenten inte försökt eller förmått tränga in i uppsatsen och därmed inte gjort sitt jobb.

- Att försöka såga uppsatsen vid fotknölarna. Att skapa allmänt accepterad kunskap är svårt. Författarens insats bör därför i första hand bedömas utifrån uppsatsens förtjänster och kritiken bör inriktas på det som gör dessa förtjänster något mindre än de med en rimlig insats kunde varit. Att leverera fullkomligt nedgörande kritik är relativt lätt även för arbeten som belönats med Nobelpris. Konsten är att kunna föreslå bättre alternativ själv. 

- Att gå igenom uppsatsen sida för sida. Detta brukar bl.a. leda till att för lite tid ägnas åt att diskutera analys och slutsatser. 

- Att blanda stort och smått (vilket ofta är en följd av föregående punkt). Opponenten måste visa förmåga att skilja på fundamentala frågor och detaljfrågor. 

- Att inte låta författaren försvara sig. Opponenten ska inte ”hålla låda” utan föra en dialog med författaren.

- Att inte lyssna på författarens svar. En god opponent har förutsett olika typer och svar och har en arsenal av alternativa följdfrågor i beredskap. Om opponenten inte låter författarens svar påverka det fortsatta förloppet ger oppositionen ett mekaniskt intryck.

- Att fastna i käbbel. Om opponenten inte får ett tillfredsställande svar kan han/hon förklara varför och därefter ställa frågan en gång till, gärna med viss omformulering för att försäkra sig om att författaren verkligen förstår frågan. Är svaret fortfarande inte tillfredsställande säger opponenten det – och går sedan vidare.

- Att ägna för mycket tid åt formalia. Endast brister i formalia som försvårar för opponent och andra läsare att förstå och bedöma uppsatsen är värda att ta upp tid med under seminariet. Att författarna inte gjort sig själva rättvisa genom dålig korrekturläsning kan man framföra på några sekunder.

Checklista för rapportskrivandet

                                 
Struktur
Har rapporten en logisk struktur?
Är kapitel och avsnitt väl avvägda?
Är rubriker informativa och intresseväckande? 
Ger innehållsförteckningen en bra överblick av rapportens innehåll?
Är innehållsförteckningen korrekt?
Anges dispositionen av rapporten i inledningen?
Används figurer och tabeller när så är lämpligt?
Är figurer och tabeller väl integrerade med den kringliggande texten?

Innehåll
Har rapporten en intresseväckande och beskrivande titel?
Finns titeln översatt till engelska?
Preciseras syftet med rapporten och uppfylls detta?
Finns det en röd tråd? Finns det överensstämmelse mellan problemområde-metod-resultat/slutsats.
Är rapporten fullständig?
Saknas några väsentliga delar i rapporten eller finns några överflödiga delar?
Stämmer faktauppgifter?
Är litteraturstudien lämpligt inriktad?
Är arbetets anknytning till tidigare arbete god?
Är slutsatserna relevanta och trovärdiga?
Är sammanfattningen rättvisande?

Språk
Är språket begripligt?
Har texten en enhetlig och konsekvent stil?
Har texten ”flyt”, dvs hänger den samman?
Förekommer slanguttryck eller jargong?
Är texten rättstavad? (Använd datorns stavningskontroll samt Skriv rätt. Svenska Akademins
ordlista finns i Word- Finder)
Förekommer grammatiska fel?
Är meningarna i texten fullständiga?
Förekommer för långa eller svårförståeliga meningar?
Används rätt tempus? Används tempus på ett konsekvent sätt?
Förekommer syftningsfel?
Är språket tillräckligt precist.
Är interpunktionen (skiljetecken, citattecken mm) korrekt?
Är avstavning gjord på ett korrekt sätt?

Läbarhet i övrigt
Förklaras okända eller nya termer och begrepp första gången de uppträder?
Används termer och begrepp på ett konsekvent sätt?
Förklaras förkortningar första gången de uppträder?
Används förkortningar och typografiska tecken på ett korrekt och konsekvent sätt?
Förekommer onödiga upprepningar av resonemang och argument?
Finns hänvisningar i texten till alla figurer och tabeller?
Är utplacering av tabeller och figurer lämplig?
Är användningen av understrykning, kursivering och fetstil etc överdriven?

Referenser
Är referenshanteringen gjord enligt ett vedertaget referenshanteringssystem?
Är referenshanteringen konsekvent i hela rapporten?
Framgår det vad som är egna åsikter och andras?
Är källa angivet i figurer och tabeller?
Är källhänvisningarna i texten korrekta?
Finns alla källor som hänvisas till i texten med i referenslistan?
Finns källor som inte hänvisas till i texten med i referenslistan?
Vilken typ av tidigare kunskap redovisar författaren?
Har författaren ett kritiskt förhållningssätt?
Är referenser aktuella?

 

Checklista för muntlig presentation

Vid förberedelse av presentationen


Föredragets innehåll och struktur
Är föredraget anpassat till den avsatta tiden?
Är innehållet anpassat till åhörarnas kunskapsnivå och intressen?
Är redovisningen välorganiserad och strukturerad? Finns en ”röd tråd” i presentationen?
Är inledningen intresseväckande?
Är det lätt för åhöraren att komma in i föredraget?
Betonas viktiga delar? Framgår huvudbudskapet tydligt?
Är avslutningen tydlig och engagerad?
Ger avslutningen intryck av att ”säcken knyts ihop”?

Visuella hjälpmedel
Används hjälpmedel, t.ex. OH/projektor, blädderblock och tavla, på ett lämpligt sätt?
Är ev. OH-bilder/datorpresentationer informativa och tydliga? Lagom mycket text/information på varje bild? Tillräckligt stor text/bild?
Är antalet bilder anpassade till tiden?

Vid framförandet


Kontakt med åhörarna
Stå vänd mot åhörarna och försök hålla ögonkontakt med dem. 
Försök att inte vara för bunden vid manus.
Stäng av OH-apparaten/projektorn då den ej används.

Gester och kroppsspråk
Försök att ha ett naturligt, fritt och avslappnat kroppsspråk.
Undvik speciella egenheter, t.ex. knäppa med pennan, stryka undan håret etc.

Talet och rösten
Använd talspråk.
Håll ett lagom tempo och lägg in pauser när det är lämpligt.
Undvik speciella egenheter, t.ex. säga ”ööhhh” ofta, avsluta varje mening med ”va” etc. 
Tala högt och tydligt så att alla kan höra. (Andas med magen för att undvika knarr på rösten eller nedgång i ljudstyrka i slutet av meningar)
Använd ett varierat röstläge, undvik ett monotont röstläge.

Framläggning

När din rapport är godkänd för framläggning skall du enligt utbildningens anvisningar ordna rapport till handledare och till de opponenter som du ska bemöta.
Följ din utbildnings specifika anvisningar för tider och procedur. Såväl presentation som opposition bedöms av examinator.

I sin framläggning ska man presentera sitt arbete och besvara frågor från opponenterna och andra seminariedeltagare.
Den muntliga presentationen ska vara så utförlig att även de som inte har läst examensarbetet kan förstå.
Lyft fram det som du tycker är väsentligt och nämn det du tycker är ointressant så kortfattat som möjligt.
I diskussionen får man användbara synpunkter hur rapporten kan förbättras och nyttiga lärdomar inför kommande uppsatser.

Om examensarbete gjorts på ett företag eller hos annan extern uppdragsgivare så vill denna vanligtvis att studenten även presenterar sitt examensarbete hos dem.

Efter eventuella korrigeringar och kompletteringar som resultat av framläggningen lämnas rapporten till examinatorn för slutligt godkännande.

Bedömning och betygsättning

Olika utbildningar och examensnivåer har sina kriterier för bedömning av självständigt arbete. Men det finns färdigheter som i de flesta fall kommer att bedömas. Här är två exempel på uppställda riktlinjer för att utvärdera examensarbeten.

För att få en samsyn kring om vad som är centralt i bedömningen av examensarbeten och för att lära av varandras erfarenheter så gjorde fakulteterna i Linköping och Umeå LUX-projektet.
Mall för bedömning av examensarbeten från LUX-projektet (rapport 2010).

1 Problemformulering
Studenterna arbetar med tydligt formulerade, avgränsade och realistiska problemställningar anpassade för examensarbeten på denna utbildningsnivå. Ämnesvalen är relevanta med avseende både på kunskapsområdet och på det framtida yrkeslivet.

2 Kunskapsbas
Studenterna förmår att identifiera viktiga tidigare arbeten inom det valda problemområdet och anknyter det egna arbetet till befintlig teori och begreppsbildning. Källorna relateras till och värderas utifrån den egna problemställningen samt till egna slutsatser/resultat. Studenterna uppvisar medvetenhet om kunskapsområdets utveckling.

3 Genomförande
Studenterna visar en för utbildningsnivån teoretisk medvetenhet och använder sig av beprövade/vetenskapligt relevanta metoder. De beskriver systematiskt hur man kommer fram till slutsatser/resultat och förmår integrera kunskap förvärvade under studietiden. Framställningen av metod och förutsättningar är sådan att slutsatserna/resultaten kan kontrolleras.

4 Resultat och slutsatser
Studenterna drar adekvata slutsatser och/eller producerar relevanta resultat och granskar kritiskt deras relevans och begränsningar. Studenterna visar en teoretisk förståelse av sina slutsatser/resultat och visar en etisk medvetenhet samt analyserar resultatens samklang med samhälleliga behov när så är relevant.

5 Kommunikativ precision
Studenterna förmår att i text kommunicera sitt examensarbete. Titel och sammanfattning beskriver på ett intresseväckande och informativt sätt vad examensarbetet handlar om. Rapportens disposition och rubriksättning är informativ. Språk liksom typografi är funktionell och korrekt utformad. Formalia, som citeringar och referenser, används på ett för kunskapsområdet adekvat sätt.

6 Eventuell programspecifik bedömningsgrund
Kan vid behov preciseras av de två programledningarna gemensamt.


Den här listan av riktlinjer för bedömning av uppsatser är från Institutionen för reklam och PR på Stockholms Universitet.

1. Problematiseringsförmåga.
Förmåga att problematisera – att diskutera, formulera och motivera en problematik, att utforma och operationalisera forskningsfrågor, att uttrycka ett syfte, en avsikt.

2. Vetenskaplig förmåga.
Förmåga att arbeta vetenskapligt – hur pass väl du förmår visa förtrogenhet med vetenskapsteoretiska och metodologiska resonemang samt tillämpa dessa resonemang i din forskning och i ditt skrivande.

3. Teoretisk förmåga.
Förmåga att reflektera över, analysera och motivera den teori som du valt att använda. Förmåga att ge ett teoretiskt bidrag.

4. Empirisk förmåga.
Förmåga att lägga upp, motivera och genomföra en empirisk undersökning. Förmåga att ge ett empiriskt bidrag.

5. Analytisk förmåga.
Förmåga att empiriskt tillämpa olika teorier och begrepp – att använda teori och begrepp för att analysera ett empiriskt material.

6. Kritisk förmåga.
Förmåga att förhålla dig kritiskt till olika typer av källmaterial, teoretiskt såväl som empiriskt – till andras och egna idéer, tankar och resonemang.

7. Kreativ förmåga.
Förmåga att självständigt tänka, experimentera och skapa – att producera ett forskningsbidrag innefattande såväl praktiska som teoretiska poänger.

8. Strukturell förmåga.
Förmåga att strukturera en text.

9. Skrivförmåga.
Förmåga att uttrycka dig i skrift – med tydlig storyline och omisskännlig röd tråd.


Betyg på uppsatserna ges enligt en 7-gradig skala (ECTS-skala).

A = Utmärkt
Inga invändningar finns mot uppsatsen, som tillför relevant och ny kunskap till området.

B = Mycket bra
En mycket väl genomförd studie i enlighet med lärandemålen.

C = Bra
En överlag väl genomförd studie, ett fåtal smärre brister finns dock.

D = Tillfredsställande
Alla lärandemål är uppfyllda, men teori, metod och analys uppvisar brister.

E = Tillräckligt
Alla lärandemål är uppfyllda, men teori, metod och analys uppvisar brister på flera punkter.

Fx = Otillräckligt
Alla lärandemål är inte uppfyllda, men kan åtgärdas med smärre korrigeringar.

F = Helt otillräckligt
Alla lärandemål är inte uppfyllda och omfattande revideringar i enlighet med handledarens rekommendationer krävs för att ge uppsatsen betyget godkänd.

Reflektion

I vissa utbildningar tillkommer ett moment där man skriver ett dokument med reflektioner om examensarbetet. Det kan vara hur exjobbet relaterar till målen i utbildningen, tankar om genomförandet och om vilka kunskaper som fordrades.

<< Rapportskrivning

Begrepp för examensarbete och uppsats